Hej kommuner - vill ni locka mer unga?

HÄR KOMMER LITE TIPS

Foto: Sanja Honkanen Skoog

I dag är ungdomarnas engagemang bland minoriteter mycket litet. Det märks till exempel i svaren från den enkät som Ungas Röst- Nuorten Äänet skickade ut till alla finska förvaltningskommuner i Sverige. I skrivandets stund har 40 kommuner svarat och i endast fyra av dessa kommuner finns någon ung med i samrådsgruppen. 
Så borde det inte vara. 

Enkäten visar att de flesta medlemmarna i samrådsgrupperna är mellan 40-70 år samt i vissa samrådsgrupper unga föräldrar som är 30 +. Det här betyder att en stor grupp sverigefinländare i samhället inte är representerade alls i deras kommuns samrådsgrupp. Det här är något som projektet Ungas röst- Nuorten Äänet vill ändra på. Vi vill lyfta fram de ungas röster. Men det är inte alltid så lätt att hitta de unga och att locka med dem till en samrådsgrupp.  Därför kommer här en lista med tips på hur man skulle kunna göra. Listans tips finns också i form av broschyrer som man kan skriva ut. De dokumenten finns att ladda ner här på högerkanten. Här finns också den sammanfattade rapporten om läget i landets samrådsgrupper att ladda ner.  

beprövade tips

De här tipsen kommer från Sveriges Ungdomsråds metodbok som de skapade under sitt projekt "medborgarprojekt för kommuner" som handlar om att göra det enklare för ungdomar att vara med och påverka och delta politiskt i sina hemkommuner. Metoderna finns även beskrivna i korthet på deras hemsida

Sprid kunskap

”Om man inte vet hur man kan påverka är det svårt att göra det”

 

Informera unga om att de kan påverka sin hemort, genom samrådsgruppen, fastän de inte har rösträtt. Ett sätt att informera och hitta unga är att kontakta skolors elevråd och fråga om de har sverigefinska unga i skolan och därefter informera dessa unga om deras möjlighet att påverka. Att informera skolors samhällslärare om minoriteters rättigheter är ett annat. Be sedan läraren berätta om dem i klassen. Då nås även andra elever.

spara tid

”Gör det enkelt att vara med och minska trösklarna”
 

Lägg mötena på tider som också passar unga. Det är svårt för unga att komma ifrån mitt på dagen. Därför är eftermiddag/tidig kväll ett bättre alternativ.
Det är också bra att, när man informerar de unga, också lyfta fram om att det faktiskt bara handlar om cirka 4 gånger samrådet träffas per år. Med andra ord är det inte så tidskrävande att sitta med i gruppen.  Ett annat sätt är att skapa en referensgrupp av unga som t.ex håller kontakt via mejl. 

skapa rum

”Välj neutrala platser där man kan mötas tillsammans”
 

Ordna öppna möten under mer lättsamma former så att alla känner att de kan komma och att man känner att ens röst räknas. På så sätt blir det enklare för unga att våga ta steget och gå på ett möte. Ordna gärna samrådsmöten på neutrala platser såsom i  bibliotek, folkets hus, kulturhus, caféen eller på platser där de unga finns naturligt såsom på  fritidsgårdar, skolor. Eller låt de unga vara en referensgrupp som deltar via t.ex. mejl.

ge resurser

”Satsa mer resurser på unga för att få med dem mer” 

 

Stöd ungdomsföreningar, skapa ungdomsgrupper, avsätt tid för tjänstemän att jobba med unga och ungdomsfrågor.  Skapa också en referensgrupp av unga att bolla idéer med. 
Genom att jobba mer direkt med unga är det lättare att få en bild av vad de tycker är viktigt och vad de helst skulle vilja att man ordnar för saker. Att veta detta gör det också lättare att locka unga att mer aktivt delta i beslutsfattandet eller att gå med i en samrådsgrupp..