NETWORKINGTRÄFF I uppsala 29 oktober 2016

- ett forum för sverigefinska unga att träffa andra unga

Höstens upplaga av den populära Networking-träffen som ordnas av Ungas röst och Sverigefinska ungdomsförbundet, gick denna gång av stapeln med 25 unga i Uppsala. Tema för träffen var denna gång utifrån deltagarnas egna önskemål; Ledarskap ur ett minoritetsperspektiv. 

Dagen inleddes med gemensam lunch för alla 25 deltagare från föreningarna Finnlust (Lund), Uppsala finska studenter, Finlandssvenska nationen i Umeå, Stockholms finska studenter och Göteborgs finska unga. Därefter började programmet med en mjukstart i form av några lära-känna-aktiviteter för att sedan leda in dagen. Efter dessa fick deltagarna bita i uppgiften: Sverigefinnar - myten och sanningen. Ungas röst tog nämligen chansen att lyfta fram de ungas röster till den utställning som Finnskogscentrum ska göra med temat Sverigefinnar-sanningen och myten. Detta i form av att deltagarna fick fundera över temat myten i form av fördomar, kommentarer etc. som de mött som finsk i Sverige och därefter sanningen i form av den verkliga bilden av hur de upplever Finland och finländare. Först fick de fylla en vägg men ”myten” i forma av post-its och därefter den motsatta väggen med ”sanningen”. Många klassiker som kniven, alkoholkonsumtionen och hur man kan svenska så bra dök upp på myt väggen och på ”sanningen” lyftes det att finnar är ärliga, pålitliga och bra arbetare upp tillsammans med det fantastiska skolsystemet.  Vad som lyftes fram hittar ni här i listorna längre ner på sidan.

Denna övning fick också lite agera ”uppvärmning” inför nästa föreläsning om just det finska i Sverige i form av statistik om och rättigheter för denna minoritetsgrupp. Denna del höll juristen Kaisa Syrjänen Schaal, numera enhetschef vid Svenska kyrkan, som varit med och skrivit minoritetslagen, i och talade om just minoritetsrättigheter, statistik om sverigefinnar och vilka satsningar som görs.  Efter fortsatte sedan Ella och Dani från Göteborgs finska unga, som aktivt jobbat med att få med unga i samråd regionalt och kommunalt i Västra Götaland, att berättade om hur de gjort för att komma dit, varför det är viktigt att vara med där och vilka möjligheter det kan och ger en som förening och/eller ung.
En väldigt inspirerande föreläsning tyckte alla deltagare och den gav också mycket idéer på hur man kan jobba som sverigefinsk ung för att kunna vara med och påverka mer. 

Till Ledarskapsdelen valde vi att fråga förbundet Vi unga om de hade möjlighet att komma och dra en 3 timmars workshop om ledarskap, gruppdynamik och konflikthantering. Det ställde gärna upp och skickade Evelina Roos (som också gått Alma Akademin). 
  Hennes workshop inleddes med att alla deltagarna delades upp i två grupper och varje grupp, en åt gången, fick kasta en boll mellan varandra i en ring i samma mönster, sedan tillsattes boll efter boll, för att se hur det fungerade. Den ena gruppen fick tala med varandra t.ex säga personens namn de kastade till medan den andra fick vara tyst. Därefter fick deltagarna diskutera hur det hade sett ut för dem som inte var i ringen. Det var startskottet för att börja fundera kring hur man leder och är en ledare plus om gruppdynamik.  Dessutom lyfte även Evelina upp hur man kan jobba med konflikter och om gruppers olika faser och det olika egenskaperna en grupp har i dem.  Efter 3 timmars aktiv workshop där deltagarna hela tiden fick utgå från sig själv och fundera, avrundades dagen med en kort utvärdering innan middagen.  Middagen inleddes denna gång med bowling och därefter 2-rätters middag med gott om tid för deltagarna att prata mer med varandra och lära känna varandra lite bättre.

På söndagen ordnade sedan Sverigefinska ungdomsförbundet en mer föreningsspecifik dag där föreningarnas egna interna utmaningar lyftes fram och där samarbetsmöjligheter med Finlandsinstitutet i form av evenemang presenterades av deras kulturproducent Julia Radiff. 

Ungas tankar: Sverigefinnar - Myten och sanningen.

Del 1: Myten
Om ord som man får höra när någon får reda på ens finska rötter:

• ”Sisu”
• ”perkele”
• ”Finska pinnar”
• Yksi, kaksi, kolme. Ei saa peittää, perkele, sauna.
• Ei saa peittää!!
 
Om frågor man får om sin dubbla identitet (svensk och finsk eller finlandssvensk) och språket:
• Hejar du på Finland eller Sverige?
• ”Miksi teille on kielellinen eritysasema. Jos on niin huono täällä pane takaisin suomeen” – Varför har ni en språklig särställning här? . Om det är så dåligt här kan ni väl dra hem till Finland.
• ”Mitä olet eniten? Suomalaien vai ruotsalainen” – Vad är du mest? Finsk eller svensk?
• ”Suomi on minun äidinkieli, sinun on ruotsi koska olet syntynyt täällä” – ”Finska är mit modersmål, ditt är svenska eftersom du är född här.
• ”Mutta sinulla ei ole suomalainen aksentti – oletko suomen kielinen? – ”Du har ju ingen finsk accent, är du faktiskt finsktalande?”
• ”Här i Sverige talar vi svenska”
• ”Men du pratar ju så fin svenska”
• ”oj vad bra svenska du pratar”
• ”Oletko suomenruotsalainen” -  Är du finlandssvensk? (tror sverigefinsk och finlandsvensk är samma sak)
• ”är du mer svensk eller finsk?”
• Vem av dina föräldrar är från Sverige? (sagt till finlandssvensk)
• ”Vad bra svenska du kan”
• ”Vad bra du talar svenska, hur länge har du bott här?
• Oletko suomenruotsalainen? – är du finlandssvensk?
• Hur pratar du så bra svenska??!!
• ”Du kan bra svenska, hur länge har du bott i Sverige?”
• ”Vem av dina föräldrar är från Sverige? (sagt till finlandssvenska)
• ”Kommer dina föräldrar från Sverige? (sagt till finlandssvenska för att de kan svenska)
 • ”Men du fryser väl inte, du är ju från Finland!”.
• ”Mitä sä teet tällä?” Vad gör du här?
• ”Mina kusiner bor i Finland, känner du xx och xx?  Ja, jag vet alla i Finland..
• Varför pratar du inte muminsvenska?
 
Om saker som svenskar vet är finska:
•  Simo Häyhä (finländsk soldat under vinterkriget som gått till historien som en av de bästa prickskyttarna)
• Eliel Saarinen (arkitekten)
• Alvar Aalto (arkitekten och designern)
•  Iittala (Design)
• Lordi
• Koskenkorva
• Koskenkorva
• Sauna – Bastu.
 
Om kunskap/okunskap om Finland:
• Epätietoisuus ruotsinkielen asemasta suomessa -  Okunskap om svenskans särställning i Finland.
• ”jag kan egentligen ingenting om Finland”
• Vart ligger Helsinki?
• Har ni eltandborste i Finland?
• Finland är ointressant.
• ”Ni har bra grundskoleutbildning”
• Onko suomessa edelleen pakko opiskella ruotsia? Hassua. ”Måste man fortfarande läsa svenska i skolan i Finland? vad underligt.
• Ooteks te aina lomalla ruotsinlaivalla? – Åker ni alltid Finlandsbåtarna på er semester?
 
Om hur svenskar tycker finländare är:
•  Rasisti – Rasist
• Ei puhu tarpeeksi – Talar för lite.
• Blondi/valkoinen – Blond/blek.
• Kumma puhelinkäytös – Har underligt telefonanvändande.
• Muumeja kaikkialla – Har mumin överallt.
• Poliittisesti epäkorrekteja – Politisk inkorrekta.
• Kaikilla naisilla on blondit hiukset – Alla kvinnor har blont hår.
• Muumi-fani – Muumin fans.
• Anti Fika
• Rasisteja – Rasister
• Tosi uskovaisia – Jättereligiösa.
• Macho.
• Ei näytä tai puhu tunteista – Visar inte och talar inte om känslor.
• Hiljaisia olioita – Tysta varelser.
• Ahkeroita työntekijöitä – Flitiga medarbetare/arbetare.
• Töissä satamassa – Jobbar i hamnen.
• Epäsosiaalinen – osociala.
• Super-työntekijöitä – Super-anställda.
• Ni är bleka och blonda.
• Ni är bra på att supa.
• Ni är som tysta blyga svenskar.
• Kalsari-kännit (att sitta ensam och dricka i kalsonger hemma utan att vara på väg någonstans)
• Finnarna är fula, i synnerhet kvinnorna.
 
Om språket:
• Maailman rumin kieli – Världens fulaste språk.
• Liian pitkiä kummallisia sanoja – För många långa underliga ord.
• Suomea ei vaan voi ymmärtää – Det går bara inte att förstå finska.
• Suomi kuulosta niin kiehtovalta – Finska låter så erotiskt.
• Suomi kuulostaa niin hassulta – finska låter så lustigt.
 
Om fördomar:
•  Alkoholin suurkuluttaja. – Storkonsumenter av alkohol
• Puuko taskussa – Kniven i fickan.
• Våldsamma, mördare, alkoholiser, knarkare – leffoja kuvailee ruotsinsuomalaisia – Så avbildas sverigefinnar i filmer.
• ”onks sulla puukko taskussa” – Har du kniven i fickan?
• Ne saunoo joka päivä – Dom bastar varje dag.
• Kaljaa aamupalaksi – Öl till frukost.
• Karhun raatajia – Björn dräpare.
• Har du kniv eller?
• Onko kaikilla suomessa puukko? – Har alla i Finland en kniv?
• Alla finnar kan dansa.
• Bär du kniv med dig?
• Finnjävel.

Del 2 – Sanningen
Om hur finländare egentligen är (personlighet, egenskaper, typiska drag):
• Suorapuheellisuus –  Att man säger saker rakt på sak
• Täsmällisyys. – Noggranhet.
• Aitoja. – Äkta
• Suoria. – Raka
• Hyvä koulutus. – Hög utbildningsnivå.
• Kaksi-kielisyys. – Tvåspråkighet.
• Sanotaan mitä ajatellaan. – Man säger vad man tänker.
• Tunnollisuus. – Samvetsgrannhet.
• Rehellisyys. - Ärlighet
• Jokainen suomalainen on erilainen. – Alla finländare är unika.
• Ei puhu mutta tekee. – Talar inte utan gör.
• Ärliga och pålitliga människor (generaliserat)
• Monikielisiä. – Flerspråkiga.
• Kekseliäisyys. – Tvåspråkighet.
Yhteistyöhalukkaitta. – Samarbetsvilliga.
• Suora-puheisuus. – Raka och ärliga.
•  Sanotaan suoraan. – Säger rakt.
• Super arbetskraft.
• Korkea työmoraali – Hög arbetsmoral,.
• Kuri ja järjestys! – Disciplin och ordning!
• Ahkerat – Flitiga.
•  Me ollan yksilöitä – Vi är unika..
• Suoraselkäisyys. - Hederlighet
•Rehellisyys. -ärlighet
• Korkea koulutus. – Högt utbildade.
• Rehellisyys. - Ärlighet
• Ihmiset aitoja. – Människor är äkta.
• Rehellisiä - Ärliga.
• Luotettavia – Personer man kan lita på.
• Påltiliga och moraliska.
• Bra allmänbildning.
• Fiksuja. - Smarta
• Rehellisyys ja aitous. – Ärlighet och äkthet.
• Finländare är ärliga.
• luotettavuus. – Pålitliga.
• Mindre diskuterande.
• Luotettavuus. -  Pålitliga/Personer man kan lita på.
• Rehellinen - Ärliga.
• Pålitliga,
• Tvåspråkighet

Om det finska samhället och vardagslivet:
• Suomessa on hyvä koulutus-järjestelmä auttaa etukäteen moniin opintoihin Ruotsissa.  – Finland har ett bra utbildningsystem som ger en fördel till vid studier i Sverige.
• Harva suomalainen puhuu sujuvaa ruotsia. – Få finnar talar flytande svenska.
• Suomalaiset eivät pukeudu erityisen tyylikkäästi. – Finländare klär sig inte så jättesnyggt.
• Suomessa kuunnellaan muuta kun heviä. –I Finland lyssnar man på mer än bara hårdrock.
• Mökki-elämä. – Stugliv.
• Suomalainen koulujärjestelmä on tosi hyvä. – Det finska utbildningssystemet är jättenbra.
• Suomalaisten yleissivistys on hyvä. – Finländarna har bra allmänbildning.
• Suomi on kansanvälinen. – Finland är internationellt.
• monikielisyys. – Mångspråkighet.
• Pisa-menestys. – Bra Pisa-resultat
• Suomessa on omia perinteitä. – I Finland har man egna traditioner.
• Bästa skolsystemet.
• Minst korrupta land.
• Bra och påltilig polis.
• Laajempi valikoima ruokakaupassa. – Större urval i matbutikerna.
• Demokrati.
• Kortare arbetsvecka 37 timmar.
• Koulujärjestelmä on hyvä. – Bra utbildningssystem.
 
Om vad som är speciellt med Finland:
• Koulutus. Utbildning
• Suomen kieli- Finska språket.
• Mycket natur och naturen uppskattas.
•2,60 yliopisto lounas. – 2,69 euros studentlunch.
• Suomalainen design.- Finsk design.
• Kaunis luonto. – Vacker natur.
• Finsk design.
• Helsinki – Helsingfors.
• Suomalainen koulutus. – Finsk utbildning.
• Suomessa elää vanha mytologia (Kalevala, metsän jumlat) arki kielessä. – I Finland lever den gamla mytologin (Kalevala, skogs gudar) kvar i vardagsspråket.
• Hesa on ygöne! – Helsingfors är nummer ett
• Kaunis luonto. – Vacker natur,
• Vi är bra i skolan.
• Suomalainen design. – Finsk design
• Sanktionerad universitetslunch.
• Halpa lounas yliopistossa. – Billig lunch på universiteten.
• Järvi ja sauna. – Sjöar och bastu.
• Äiteys-pakkaus. –Moderskaps-paketet.
• Teknologi och innovation.
• Koulusysteemi. – Utbildningssystemet.
• Monet suomalaiset nimet tulevat luonnosta. – ovat ainutlaatuisia, suomalaisia. – Många finska namn härstammar från ord i naturen – de är därför unikt finska.
• Kaunis ja monipuolinen kieli – Vackert och mångsidigt språk.
• Hiton hyvä koulujärjestelmä. – Galet bra utbildningssystem.
• Skolan som har disciplin,
• Vårt skolsystem är världsklass.
• Yhteinen historia. – Gemensam historia.  (med Sverige)
• Koulutus. – Utbildning.
• Oikea talvi. – Äkta vinter.
 
Om saker som är typiskt finska eller kommer från Finland:
• Lumene (kosmetika märke från Finland)
• Karjalanpiirakka. – Karelska piroger.
• Finsk arkitektur.
• Salmiakki. – Salmiak.
• Ruisleipä. – Rågbröd.
• Nyhtö-kaura – pulled havre.
• Hunajamarinoitu-kana. – Honungsmarinerad kyckling.
• Suomalainen suklaa (Fazer) – Finsk choklad, Fazer.
• Cityman.(band)
• Purkka- Tuggummi (xylitol)
• Marimekko.
• Tove Jansson ja muumit. – Tove Jansson och mumintrollen.
• tiski- kuivaus-kaappi. – Disk/torkskåp i köken.
• Super design!
• Kunnon saunat – Äkta bastur.
• Ruisleipä- Rågbröd.
• Karjalan-piirakat. – Karelska piroger.
• Käsi-suihku- Handdusch
• Alma  (laulaja/sångerska)
• Ikkunatiivisteet. – Fönstertätningen.
• Mikropizza (1 euros).
• Suomipunk.- Finsk punk.
• Suomalainen muotoilu, Alvar Aalto. – Finsk formgivning som Alvar Aalto,
• Babylådorna.
• Freestyler. (Bomfunk MC’s)
• Ruisleipä – Rågbröd-
• Rap ja hiphopmusikki. – Rap och hiphop musik.
• Karjalanpiirakat. – Karelska piroger.
• Einekset – Färdigmat (stort urval)
• Vihis. (den finska köttpirogens vegetariska variant)
 

Foton från networkingträffen:

Foto: Sanja Honkanen Skoog