vilka är vi sverigefinska unga?

Det finns många sverigefinska unga i Sverige men vi är inte alltid så lätta att hitta. För att vara sverigefinsk är inget som syns utanpå. 

Låt oss förklara


För att höra till gruppen sverigefinländare kan man
1. antingen komma från Finland och ha flyttat hit, 2. ha en eller två föräldrar som är från Finland eller
3. ha mor-eller farföräldrar som är från Finland. Man kan ha både finska eller finlandssvenska rötter. Har man finskspråkiga rötter tillhör man officiellt gruppen sverigefinnar. De med finlandssvenska rötter hör till gruppen svenska finlandssvenskar. Denna grupp talar i första hand svenska eftersom det är deras modersmål. Sverigefinländare är i sin tur samlingsbegreppet för alla de med finsk bakgrund som är bosatta i Sverige.


Men fastän man kan kryssa för något av dessa kriterier så behöver inte stämpla sig själv som sverigefinsk för det. För även om man har rötter i det finska i Finland kanske man inte tycker det är naturligt att kalla sig sverigefinne utan man kanske mer ser sig som en svensk med kopplingar till Finland, någon med finska rötter eller som en svensk som också kan tala finska. Det är helt okej att känna så. Man ska aldrig bli påtvingad en identitet, utan alla har rätt att välja den identitet som man trivs bäst med själv.  Men även om man kanske inte skriker ut att man är sverigefinne så är ens röst precis lika viktig som de personer som mer tydligt ser sig som en del av den sverigefinska minoriteten i Sverige.  

sverigefinska - inte helt som den vanliga finska

Finska och sverigefinska skiljer sig faktiskt lite åt. Hur då kanske du tänker då? Jo, för att när något ord i Sverige inte funnits på finska så har sverigefinskan sökt nya vägar och vips har nya ord och nya sätt att säga saker vuxit fram. I dag kanske man inte ens märker att de orden man använder faktiskt är sverigefinska. 
Mä meen pendelillä - Jag åker med pendeltåg
Pendeli är inte ord som annars används i finskan.
Ett annat exempel som man kan höra på stan:
Nyt lähdetään dagikseen. Nu ska vi gå till dagis
 
Massa fler exempel på det här och förklaringar till varför orden skapats finns i en lång artikel av Riina Heikkilä i Språktidningen (publicerad i juni 2015). Här finns också korta intervjuer med Pekka Heino, Tanja Lorentzon och 15-åriga Aava Frisk om hur de funderat över finska språket och vad det betyder för dem. Hela artikeln hittar du HÄR

Foto: Sanja Honkanen Skoog

Vi ser inte saker så som de är, vi ser saker så som vi är

- Anïs Nin